Daugava.

Så har han nu äntligen släppt en ny skiva. Daugava. Lars Winnerbäck. Den är så... otroligt bastant. Tung. Hård. Mjuk. Vacker. Winnerbäcks bästa? Skulle nog våga påstå så, efter bara fem lyssnade låtar. Ska lyssna klart på hela skivan självklart, sedan får jag väl skriva ett nytt inlägg. Spontant sett, just nu, är det en perfekt platta att sätta på en tung, våt, mörk höstnatt med tända ljus, sedan bara stirra ut genom ett fönster när regnet öser ned. Du ser inte mer än femton meter ut i mörkret, och vägen i ditt liv känns lika mörk som vad Moder Jord lyckats producera. Man får... bara vara ensam med sig själv. På gott och ont.
De irländska inspirationerna tar jag till mig med öppna armar, då jag redan tycker om ett irländsk 'sound', så med Lars Winnerbäcks hjälp blir det riktigt, riktigt bra.

- Spongen

Kvällens matdiskussion: Risnudlar?

Ja, risnudlar. Hur fan gör man risnudlarna man äter? Det finns ju typ... äggnudlar och risnudlar. Äggnudlarna är ganska logiska, i och med dem lär göras på ett liknande sätt som pasta. Men risnudlar? Kokar man ihop dem till en sörja, så får en stackars jävel sitta och rulla ut varje riskorn så det blir sådär långa, fina sladdriga saker som man sedan kokar/wokar och äter? Diskussionen till middagen var en intressant en, må jag lova.

"Jaha, vad jobbar du som?"
"Jag är risnudelskapare."
- Mor

- Spongen

This land is mine.

Nej, jag har inte dött. Bara... tröttat av. Sjukt länga sedan uppdatering, vilket i och för sig bottnar i att jag inte... brytt mig. Typ. Eller jag vet inte. Nåväl. Ska använda bloggen nästa gång som en resedagbok för Thailand. Avresa sker: Söndag den 30:e September. Ankomst Sverige: 8:e December. Fuck you all! Mwahahahah! osv

- Spongen

A fathers duty... a sons plight.

Nu har jag semester. Så jag drar, som Timbuktu så skönt skulle rappat fram det.
Till er som söker lite lycka i livet, så kan kärleken mellan en far och en son bringa ett leende till även den bittraste.

Click it, biatch.

- Spongen

Måste tipsa...

om min broders blogg, om Love, hans son. Min brorson alltså. Ja, ni förstår.

Hallelujah.

Idag har vi finbesök. Lilla Love och stolta mamma Emma kom förbi och åt lunch. Pojken växer så det knakar. Han gillar för övrigt att hålla mamma och pappa vakna om nätterna numer, även att kräkas litet på sin Gudfar när han ändå är förbi. Den grabben kommer verkligen växa upp och bli en liten skitunge. Som mig i unga år, som min bror i äldre. Det är vad jag tror, så min bror kommer ha en vild unge hela uppväxten. Stackarn :)

Övrigt i livet är väl inte så mycket att tala om. Det går sin gilla gång. Folk lever vidare, så även jag. Hmm. Nu håller Love på gör roliga ljud nedifrån altan, haha. Tydligen så han låter genom nätterna, så jag förstår att de inte kan sova =) Var hos Foad igårkväll och nötte en massa Xbox 360.

Det är inget bra... Min träning går mot ett dåligt avslut. Jag äter för mycket skit och jag äter för dåligt. Tränat har jag inte gjort ordentligt på länge, blir endast en två-tre pass i veckan, nästan helt utan kondition. Jag vet inte vad det är med mig, kan vara så att sommaren börjar knacka på och man orkar inte engagera sig lika mycket? Skit är det i alla fall. Nåja... ska försöka ta tag i det hela så snart jag har ork nog. Inte så att det är viktigt att jag kommer i bättre form till "Beach -07" vilket alla tjafsar om och tror att det är därför jag tränar. Men icke, det är för min egen skull. Arbeta bort min värk i skuldror och axlar. Kände det direkt när jag inte tränat axlar och det på någon vecka att värken kom direkt vid litet längre datorsittandes. Fan! Måste skärpa mig... Men det är kanske alla "måsten" omkring min träning som jag själv lagt upp som gör att jag inte orkar? Vem vet...

- Spongen

Fire festival.

Midsommar är över. En kväll av krök, bök och stök. Eller? Min midsommar var faktiskt kul. Efter mycket om och men så hamnade jag, Mats, Sander, Macksson, Fanny, Linnéa, Karin (hon var den som jag fick ledsaga hem) och Micke (Mats bror) ute i stenhamra hos Marika, Williams flickvän. Där träffade vi Jonny (som redan innan var grymt överförfriskad), Emma (Andrés flickvän), André (Williams kusin), William (The man, the myth, the legend) och Marika (hans bättre hälft). Väl där spendera vi tiden med att dricka lite öl, röka och typ... göra det. Jag tog hand om en tjej som blev för full, fick hem henne på en buss efter ett bra tag. Det dödade väl lite av min stämning, men aja. Jonny brottades med toaletten och Fanny höll undan hans hår medan han gjorde det. Wille däckade vid två snåret, vilket överraskade alla. Ingen trodde att han skulle orka så länge. Vi var i chocktillstånd allihopa! Kul att du också fick uppleva festen, Wille! Nej, nu ska jag övergå till att göra ingenting hela helgen, vilket jag verkligen behöver efter en fruktansvärt hård midsommar. Inte bara till kvällens drickande, det klarade jag bra, utan mer i arbetsväg. Länge sedan jag kört på så hårt och varit så trött om kvällarna. Nåja. Sov av mig över tio timmar, så nu är jag måttligt återhämtad och faktiskt ganska pigg. Love ya.

För övrigt så tyckte Linnéa att både Sander och Macksson var grymt sköna lirare. Kul att även de vart uppskattade ^_^

- Spongen

Dimman

Har börjat chatta litet med Ida. Verkar vara en riktigt kul tjej! Nåja... Får väl se vad det hela blir av.

Solbränt mig ordentligt. Typ andra gradens brännskada. Man lär sig fan aldrig... haha. Men jag tog det extra lugnt, men inte fan hjälpte det. Jävla sillmjölkeshud man har, engelsk så det dånar om det. Nåja. Annars glider det på... Ledig i helgen, vilket var underbart. Försökte göra så litet som möjligt. Låg i hängmattan och gjorde ingenting. På fredagskvällen var jag och Joacim hemma hos honom och spelade litet gitarr och sjöng och hade oss. Trevligt värre. Lördagen var jag hos Wille sent på natten, och sen på söndagen så våldgästade jag Mats, som jag sedan lyckades dra hem till Wille. Mys!

- Spongen

Wicked game.

Tänkte dra en liten sammanställning av vad som händer i livet...

Min magkatarr har gått över. Var hos läkaren och fick något knaperpiller jag ska köra i två veckor så att magen kan reparera skadorna ordentligt. Så det går väl framåt...

Min e-kontakt har tydligen gett utslag. En tjej vid namn Ida flörtade med mig, jag flörtade tillbaka och fick hennes MSN. Får försöka se om hon är online ikväll, tror hon addade mig tillbaka... Ska bli spännande.

Love, min brorson, växer och växer. Livet han kommer till är väl alltmer än spännande, han bara sover förbi alla dagarna. Lucky bastard. Önskar att jag också bara kunde få sova dagarna i ända så jag kunde få åka till Thailand... Komma hem till ett snöigt Sverige, få överleva vintern och sedan få flytta in i min lägenhet. Sedan börjar nog livet.

Nu är sommaren här verkar det som. Varma, soliga dagar. Jag, instängd i en varm affär i mitt blåställ, slängandes banankartonger vilt omkring mig på lagret. Underbart.

Vad annars förhåller sig i mitt liv? Vet inte riktigt... Träningen går väl framåt. Gör inga stora framsteg, men gör inga baksteg (finns det ens ett sådant ord?) heller.
Matschemat har lagts på is en tid bakåt, vet inte riktigt när/om jag ska börja köra stenhårt igen. Slänger in en dag här och där där jag äter som jag ska, men nästa dag orkar jag inte kliva upp utan gör lite fullkorns havreringar utan socker o litet fil. Visst, ingen *kass* frukost, men inte den bästa heller.

Nej, nu ska jag typ... ringa William eller kanske... Äh. Duscha? Byta om? Jag vet inte.

- Spongen

With Artillery.

Jag har troligen magkatarr. Extra ballt. Aldrig haft det förr. :] Aja...

- Spongen

From this day on... I am known as Uncle Marcus.

Min brors son föddes idag för ca två timmar sedan. Helt plötsligt kände jag mig väldigt gammal. Men ett nytt liv har börjat för min bror. Min brors familj. Det är helt sjukt... Farbror Marcus.

- Spongen

I've never been...

I've never been so angry in my life.
I've never been so sad in my life.
I've never been so straight to anyone in my life.
I've never been so hurt in my life.
I've never been so strange in my life.
I've never been feelings so in my life.
I've never been so alone in my life.
I've never been so alive.

This ain't a scene, it's a god damn arms race.

Skrivtorka. Igen. Vad är det med mig? Ingenting. Kan bara inte hålla de saker jag lovat. Arbetet... Jag skyller på det.

Förvisso. Inget nytt på fronten. Tränar på och håller kostschemat. Fuskar litet dock, har faktiskt ätit några cashewnötter här hemma och müslitoppar på torsdagskvällen på jobbet. Fan också. Nåja... Kan väl inte vara perfekt hela tiden. Annika som plockar godis på jobbet... Kul tjej.

Nej, nu kommer jag bara skriva skit och ingenting konkret, så jag slutar nu.

skit och ingenting konkret.

- Spongen

Today is just one of those days...

Vaknade för ett tag sedan. Åt frukost. Satte mig vid datorn och kände en viss... tomhet. Vet inte riktigt varför. Eller, jo, det gör jag. En slags... ensamhet och övergivenhet.

Why haven't I heard from you in such a long time? You've been long gone. Loneliness, where art thou?
- Spongen

Vilken färg har själen?

Springtime of Youth is upon us! *Nice guy pose!*

Våren är fan i mig kommen. Alla skola vi hurra! Hurra! Och så vidare.

Jävla dampinlägg. Nu ska jag åka till jobbet.

- Spongen

Tjuvlyssnar du?

Inte jag inte.

Värt att tänka på.

Även en Gud har svårt att älska och vara klok samtidigt.

Mi casa su casa

Nu har det blivit skrivtorka. Igen. Fan också. Jag som skulle skriva ... men så blev inte fallet.

De senaste veckorna har inneburit väldigt mycket arbete för mig. Min första lediga dag idag på dryga två veckor, men ändå ska man ner och jobba. Visst är det roligt? Jävla kurs... Tack vare kursen jag fick förra veckan, Frukt & Grönt steg två, så har vi fått en massa hemuppgifter som skall lösas, vilka är många. Sex stycken för att vara exakt, vilka skall följas upp under en tidsperiod på fyra veckor. Dem ska sammanställas, analyseras, det ska skrivas åtgärdsplaner för respektive uppgift, skriva ned en redovisning som skall redovisas muntligen vid nästa träff och så vidare. Göra exponeringar hit och dit... Mycket att göra helt enkelt. Självklart ska jag ju göra mitt egna arbete samtidigt, med att fylla upp avdelningen, beställa och ha koll. Det låter nu som jag klagar, men faktiskt inte. Det är riktigt kul! Kul att vara stressad, känna press. Att bli utmanad. Jag har faktiskt inget emot att gå ned till jobbet idag. Eller, tja, det har jag visst, egentligen. Men när jag väl är där nere så är det inte så farligt. Det man inte hinner med på sin arbetstid får man ta på sin fritid. Typ. Så, eftersom jag kommer spendera ett antal timmar på mitt arbete idag igen, kan man väl inte riktigt räkna det som en ledig dag? Så nu blir min arbets-streak ännu längre. Wehoo! Lika bra att bygga på när man ändå är igång :)

Har jagat Joacim för att spela lite badminton, med varierande resultat. När det passar mig, då passar det inte honom. Någon genomgång för en middagsbjudning till sin mor som fyller femtio. Pah! Badminton är väl mycket viktigare? ;)

Annars så går livet på som vanligt. Arbetar, leker vid datorn, spelar gitarr och lyssnar på musik. Lars har nu slutat från ICA så jag har ingen att vara produktiv mot, så jag tar väl ut det genom att lägga min produktivitet på mitt arbete istället, eftersom jag inte får ut min energi på Lasse i form av dampryckningar.

Nåja. Som Nelly Furtado sjunger, "Why do all good things come to an end?".

- Spongen

Kom inte ihåg vad jag skulle skriva, eftersom blogger tvingade mig att fixa ett google account istället för mitt gamla hederliga. Nåja. Efter en massa trassel där 'word verification'-grejen strulade, så lyckades jag skapa ett konto efter sex försök. Drygt värre.

Gårdagen spenderades med Wille och litet senare så kom även Joacim. Vi tittade på lite Heroes avsnitt. Ganska bra serie det där, eller den börjar bli riktigt spännande om jag får säga det själv. Den enda serien jag egentligen följt är nog Vänner, så har ingen större erfarenhet av att följa en serie. Förutom två anime serier, men det är kanske en annan femma. Nej... Nu ska jag hitta på något att göra. Bära in ved typ. Hurra.

- Spongen

The Ex.

Nu blev det bloggtorka igen. Fy på mig själv. Nåja. Har gjort en massa skoj på senaste tiden. Mina fyra senaste helgslut har varit fullbokade, vilket är enligt mig sjukt tråkigt. Jag hade skitkul, men det är fan jobbigt att känna sig så uppbokad, det är som att fritiden bara finns där och lockar en, men man når den aldrig riktigt. Man är liksom... aldrig ledig. Eller är det bara jag?

Vad har jag gjort då? Ja ni. I helgen firade jag två kollegor, en som fyllde tjugo, en som fyllde tjugofem. En på fredagen, en på lördagen. Båda kvällarna var riktigt roliga och trevliga, om jag så får säga det själv. Middagen i synnerhet med grabbarna, och även en ny acquiantance så att säga. Erik, en kamrat till Felix, fick ju ihop det med en av mina före detta kollegor. Grattis, Erik. Hon är ett riktigt kap! Synd att hon åkte till New York dagen efter. Haha. Skadeglädje!

- Spongen