Jag talar ut om livet och sakerna där omkring. Som en vind i vattnet, omöjlig att uppstå, förlöjligad innan beprövad rör jag om i livets tjärn. Med blicken mot den blåa himlen och drömmar om någonstans.
måndag, januari 19, 2009
Svengelska is the art of a higher pitching.
Varför höjer så många svenskar tonarten i slutet av en mening när de pratar engelska, som om att varje mening avslutas som en fråga? Har inte riktigt hängt med på det, men jag har hört det ofta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar