Metallica. Var. Fett. Enter the Sandman, Sad but true, Seek and Destroy... Mycket och mångra bra låtar. Jag tycker Cyanide var en av de tyngre, men både Aftonbladets och Expressens utsända klagade. Hm. One, Nothing else matters och The day that never comes var nog de tre jag kommer ihåg mest. Eller... Enter the sandman var riktigt fet. Fick golvet att gunga. Jag vet inte... Haha. Allt var bra trots allt. Jag tycker Aftonbladets utsända gjorde konserten mest rättvisa. Däremot tror jag att jag själv personligen hade upplevt konserten bättre från sittplats. Jag upplevde själv publiken (runt mig) som rätt tråkig och passiv, att det inte var något tryck (mer om detta nedan) men Lars B (en kamrat som hade sittplats) var helt lyrisk över att publiken var så grym, vilket även de båda dagstidiningarnas utsända tyckte.
Så... För att summera: Det var en grym konsert. Jag fick ett plektrum med mig hem som jag slogs över (literally, fick skydda plektrumet med handen från en kille som stampade på mig) för at få det, grymt bra framträdande och ett väldigt ös ändå när jag och en tjej framför mig började peppa på dem runtomkring oss. Det roliga var att Lasse sa till mig i telefonen efteråt om jag märkt "det galna gäng i mitten av allt som stod och hoppade som galningar". Det var vi. Jag och tjejen och de sex-åtta andra personer vi eggade upp. Ganska kul att det syntes från läktarna ^_^
- Spongen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar