tisdag, september 15, 2009

Muse The Resistance recension

Skivan var tyvärr inte speciellt bra. De två första låtarna rekommenderas att lyssnas på. Uprising är den som skiner genom starkast dock. Låten albumet är nämnd efter är sådär, så den egentliga hållningen som finns är faktiskt bara Uprising. En slutsats jag gjort dock efter en första genomlyssning, den kanske blir bättre med en två, tre till så får vi se. Jag tror dock det inte då det är väldigt mycket udda... symfonigrejer med vilket jag inte tyckte passade in. Vill ju ha det gedigna Muse-soundet som t.ex. Muscle Museum, Hysteria, Micro cuts etc. Gammalt är bättre, som sagt. New Born, Knights of Cydonia... Ja, Origin of Symmetry är bäst, sedan kommer nog Showbiz.

// Spongen

3 kommentarer:

Jake sa...

Lyssna igenom några gånger till så kommer du tycka albumet är briljant ;) gjorde iaf jag. Var lite skeptisk i början men nu är till och med symfonierna sköna att lyssna på.

Du kommer kanske inte tycka det är briljant men bättre i alla fall! Och musik ska höja sig. DÅ är den som bäst. Radiolåtar är bäst första gången och sänker sig.

MrSponge sa...

Ja, det är väl så. Ska lyssna genom den några gånger till så får vi se. Kanske blir en slags Aha-upplevelse trots allt :) Men detta var som sagt litet nedskrivna tankar om hur jag upplevde första genomspelningen av albumet (more or less).

Anonym sa...

Instämmer med fösta skrivare. lista lite mer så hör du det du inte hör i första lyssningen.. det var samma för mig. nu rullar skivan på repeat!