"Tony förstod detta psykologiska tillstånd blott alltför väl. Under hela sitt vuxna liv hade han känt sig främmande här i världen. Han hade uppfattat sig själv som värdelös, vilket gjorde det omöjligt för honom att älska eftersom kärleken underförstådd rymde en övertygelse om att man förtjänade att bli älskad tillbaka. Och det hade han han aldrig kunnat tro om sig själv. Han hade tillverkat ett antal masker åt sig, empatiska fasader som hjälpte honom att passa in. Att spela människa. Han hade alltid tänkt att om omständigheterna hade varit annorlunda, så kunde han själv ha utvecklats till ett rovdjur i stället för till jägare. ..."
" ... Carol Jordan var den enda människa som fick honom att känna att det där bara var ytterligare en lögn som han försökte slå i sig själv. Han visste att han inte förtjänade henne. Men ju mer han ansträngde sig för att komma bort från henne, desto mer dragen till henne kände han sig. En vacker dag skulle han bli tvungen att ta risken att förlora sin största talang för att i stället försöka bli något som han aldrig hade förstått hur man bar sig åt att vara. Att bli en man i stället för någon som spelade en roll kanske skulle förändra honom så totalt att han inte längre skulle kunna orientera sig i brottslingars hjärnlabyrinter."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar