Ibland vill jag nog bara säga allting jag tänker och mörkar, vad man tycker egentligen om var och en. Få ut allt på ytan. Berätta om sina hemligheter. Sina begär, vad som gör en till människa. Men att vara så rått ärlig, då skulle man nog inte ha många människor kvar i sin vänskapskrets. Man skulle vara för dryg, för jobbig att umgås med. Vem vill ha en sådan cyniker till vän? Kanske man ska starta en ny blogg, under ett alias där ingen vet vem det är och skriva helt inkognito om sina mörkaste drömmar och hur man beter sig bakom stängda ögonlock. Det skulle nog vara ganska intressant att läsa om tio år när man antagligen inte är samma sorts människa längre.
// Spongen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar