Det är inte alla gånger jag förstår mig på människors mentalitet. Bara för man inte ser stressad ut behöver det inte betyda att man inte är det. Sedan behöver dem som är stressade inte basunera ut det och/eller se hyperaktiva ut för att ge intrycket av att man är helt galet stressad. Jag kan vara sjukt stressad men ändå vara lugn på ett sätt. I alla fall utåt. Jag vet inte, jag har inget behov av att låta andra veta hur stressigt det är just nu genom att flaxa med armarna, hyperventilera och låta fingrarna löpa som en löpeld över tangetbordet, låta musen fara och flyga över arbetsytan.
Jag tycker inte heller att man skall få skit för att bara man ser lugn ut när man faktiskt är stressad. Då blir jag stressad på riktigt. Och förbannad. Så då blir man straffad för att man inte ser stressad ut, bara för att någon annan kanske gapar högre. Hm. Fast det kanske inte är någonting unikt... bara för att man sitter tyst i hörnet under lektionerna betyder det inte att man inte kan mindre än de andra klassen som bara skriker svaren och inte räcker upp handen. Läraren märker inte den person som sitter tyst med alla svaren.
// Spongen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar