En sak slog mig (nej, det gjorde inte ont för den som vill fråga) på väg till arbetet idag. Jag fick ta tuben då jag missade pendeln, som för en gångs skull var i tid OCH gick tidigare från perrongen än när den brukar. Svälj stoltheten, springa till tunnelbanan och konstatera att jag är värdelös på att kliva ur sängen om morgnarna. Väl på tunnelbanan kliver det på tre tjejer. Två tjejer med invandrarbakgrund och en svensk. Inget konstigt med det, förutom att jag reagerade på en sak. Dessa tre tjejer, som var runt tretton-fjorton års ålder, så pratade den ena invandrartjejen bra svenska, en pratade rinkebysvenska med överdriven betoning på FR i fråga, ja ni vet. Den sista, svenska tjejen, hon pratade lika mycket brytande rinkebysvenska som den ena invandrartjejen. Är det bara jag som har vissa fördomar, eller är det ändå inte lite konstigt?
- Spongen
2 kommentarer:
Jag hatar när svenska (alltså utan invandrarbakgrund) killar och tjejer snackar med s.k. turrebrytning.
Undrar hur det uppstår... Går i samma klass och skola, hör det varje dag och hakar sakta men säkert på?
Jag vet inte... Skumt är det i alla fall. Och som jag sa, det roliga var ju att just den svenska pratade med brytning när den tjej som hade utländskt påbrå gjorde det inte?
Skicka en kommentar